När solen går upp så strålar den!
I går kväll var det en soluppgång av sällan skådat slag. Det var musikal i Konserthuset och efter att ha skrattat nästan konstant i 2h så fick jag mig en pratstund med en av de personer som verkligen kan få min värld att bli varm och ljus. Min namning som har ett leende och ett skratt som smittar värre än magsjuka. (Sorry för att jag jämför med detta vidriga men det går inte att inte le när han ler och det går inte att inte skratta när han skrattar)
Att sedan få komplemangen att "hon är typ hälften så gammal som mig" var helt okej. Det betyder att jag snart fyller 21år. Tack Kim! Det betyder att jag var nyfödd när vi träffades första gången.
Fick också säga hej till fågelskrämman och eleka häxan.
Nynnar på sångerna som lätt sätter sig på hjärnan.
Jag fattar inte
Det gör så ont, det försvinner inte. När jag minst anar det så kommer smärtan djupt inom mig.
Jag har snart inga tårar kvar.
Han fattas mig!
Kaos är granne med mig
I bland rasar min värld. I dag var ett sådan dag. Så här i efterhand var det skönt att få pysa men under tiden var det för jävligt.
Men i allt kaos så fick jag känna mig riktigt varm i hjärtat.
Det är underbart att ha stadiga och varma människor runt mig. Det får mig att våga känna och våga ta klivet ut i det otrygga
Tiden går extremt fort
Då var det 2014.
Jag har startat bra. Mkt träning och glatt humör.
Hjärnan är dock inne i ett "är du säker på att pappa inte lever" Måste svara varje dag på det, ibland flera gånger.
Bäbismys hos M i dag.
Yoga i dag och det är underbart! Längtar till onsdagarna.
Nu sova, mkt, länge
