Veckan har varit en stor väntan

Min morfar kommer snart inte att finnas längre. Inte i detta liv och det gör ont i mig. Jag känner en enorm tomhet inom mig och ingenting är viktigt längre.

Det känns som att kroppen mer och mer blir bortkopplad från vad som händer i vardagen. Jag minns ingenting av denna vecka förutom klockslagen då sms kommit från min mamma med lägesrapporter från sjukhuset.

Jag klarade inte ens av att räkna till 15 idag och jag ska vara mattelärare.

Det är svårt att sätta ord på känslor..........

Han fattas mig!!!!!!

Kimsan

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0