kimsansfunderingar

Ja, det är min äldste hund. Han har under denna vecka som vi varit på semester rymt diverse gånger. Hur kul är det att gå till grannen och hämta sin älskade odåga? Pinsamt till tusen.

Hur gör då denne filur till svart labrador? Jo, han kollar när matte inte är ute eller inte ser. Slinker iväg som en skugga för att sedan sätta full fart på sina 4 ben om annars INTE rör sig så fort. När man sedan ropar på denne herre så stänger han öronen och är den dövaste hunden i universum.

Han är intressant att studera och jag har gjort det till en sport att ha koll på honom. Jag lät honom vid flera tillfällen rymma litegrann för att sedan få sig en ordentlig tillsägning om att man INTE lämnar gården.

Detta paradis där han ALLTID hållt sig på ägorna har sedan förra sommaren förvandlats till ett evigt vaktande av hund som rymmer så fort han får chansen. Han har nu fått nos på den nyinflyttade grannens tik, en ättrig liten sak som är hundrädd :)

Jag älskar denna svarte herre över allt annat och jag vet att han mår bra av att få vara lös och springa: Därför har jag inte hjärta att sätta honom i koppel när möjligheten ges.

Kimsan