Ännu en helg....
Det känns på ett sätt konstigt att leva för helgerna. Det är när den tanken kommer upp i mitt huvud som jag undrar om jag arbetar med rätt sak. Jag ska ju inte ha ett jobb som jag bara längtar bort ifrån. Och är det så?
Jag tycker om att arbeta med ungdomarna på vår skola. Jag tycker om att se dem utvecklas till individer som kan gå vidare med sin utbildning. Jag tycker om att lära känna dem.
Men jag tycker inte om att släppa taget om dem efter tre år!!!
Fast jag vet att det är bäst för alla parter :)
Men varför denna längtan till helgen?
Jag har en idé om varför det blir så.....jag tror att jag behöver vilan och mitt eget för att under veckorna ge allt. Sedan är läraryrket sådant att vi i perioder har extremt mycket att göra. Jag är i slutet av en sådan period nu men omdömesskrivning för år 9 och år 8 samtidigt som jag startar utvecklingssamtal med mina elever och deras föräldrar. Snart stundar också betygssättningen men den känner jag mig hyffsat lugn inför.
Kimsan
Jag vill inte heller släppa taget efter tre år..känns jättekonstigt!
Jag ville inte heller släppa taget efter tre år, kändes jätte konstigt och gör de fortfarande. Vill fortfarande tillbaka till vissa tidpunkter ! Särskilt idag när Jonna skriver att hon har min gamla fysik bok och hon har dig som lärare och lektionen efter har hon Marie. Medans jag själv sitter med matteboken och inte fattar någonting och typ 5 prov innan lovet där inklusive matteprov om procent :( !
Saknar dig kimzi !
