Idag gjorde jag en resa in en värld för längesedan

Redan när jag vaknade i morse visste jag att denna dag skulle bli något speciellt. Redan då var "världen för längesedan" med mig och gjorde mig påmind om förr. Med ett leende på läpparna gick jag ut med hunden. Hela tiden fanns tankarna  där och jag började till slut att nynna på gamla melodier.

När jag sedan vandrade hem efter jobbet dök minnena upp igen. Tiden stod nästan stilla och innan jag visste ordet av så stod jag vid min ytterdörr. Jag vill minnas "världen för längesedan" som den var. Jag vet att vi inte skulle göra som vi gjorde då men jag minns känslan. Känslan av att vara omtyckt, känslan av att må bra, känslan av att skratta, prata eller bara gå och mysa med ett leende på läpparna och med en vän vid min sida.

Jag saknar Stockholm men inte Stockholm idag utan Stockholm för längesedan. Människorna finns i och för sig kvar men inte relationen.

Jag gråter en svätt för att det inte finns kvar men vet att jag alltid kommer bära minnena med mig.

Så TACK Kim, Peter, Erik, Annika, Johanna, Sara, Robert, Anna för minnena och för att NI är  så underbart fina människor.

Jag saknar er!!!!

Kimsan

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0