Balanserar på en skör tråd
Nu balanserar jag på en riktigt skör tråd. Gråter för ingenting. Huvudet känns helt borta och allt är bara en dimma.
Nu ligger jag nerbäddad eftersom jag inte orkar stå upp. Hällde hela filmjölkstallriken i knät :(
Försöker att läsa arbeten men måste vila lite för bara att läsa är jobbigt trots att jag ligger ner.
Önskar att jag bara kunde bli fylld av energi, att jag kunde få envisheten att bara sätta fart på kroppen men det går inte för kroppen signalerar TRÖTT, SLITEN, ORKAR INTE MER!!
Pratade med D i dag och han får mig att orka kämpa. Han är fantastisk! Så oerhört tacksam för att han finns.
Kommentarer
Trackback
