Från skit till glädjetårar
Denna dag vaknade jag med en huvudvärk som var värre än värst. Okej, de sa på utredningen att jag skulle bli sämre men jag kunde väl aldrig tro att det skulle kunna bli värre än det var i höstas. Så fel jag hade, huvudet har sprängt sönder i dag. Åkte i allafall till jobbet. Väl där blev det lite halvkaos eftersom vädergudarna inte var på vår sida och diverse olika konstigheter hände. Tillbaka i skolan för konferens, vetekudde på men den hjälpte ytterst lite. Kände att jag mer och mer försvann i fokus eftersom jag bara kände en enorm smärta. Det kändes som jag gick ur min kropp, skitläskig känsla.
Efter mötet frågande jag min chef om han hade tid att prata lite. Kände att jag behövde få ur mig hur utredningen varit och hur skit jag kände det just nu. Han lyssnade och ställde en del frågor. Jag kände att känslorna tog lite överhanden men jag har ju liksom inte lärt mig att hantera dem riktigt ännu.
Kändes bra att få beskriva som det känns i dag och få hans syn på det och på mitt fortsatta arbete på enheten.
Mötet slutade med att tårarna rann för att jag kände värme och glädje inom mig.
Att få höra att man gör ett bra jobb och att man är omtyckt får mitt hjärta att bli varmt. Jag kommer leva länge på det. Det får mig att orka ta flera dagar med en huvudvärk som vill döda mig för innerst inne så vet jag att jag duger precis som jag är!
Kommentarer
Trackback
