Dikt
När vingarna bär och luften tar slut så skådas en brinnande stjärna.
När ljus lyser upp en fallande stad så skådas en ensam person.
När dag blir till natt och ingen får ro så skådas ett mörker av smärta.
Nu lyser ett ljus på dagen som gryr och vingarna bär mig tillbaka!
Kommentarer
Trackback
