Han fattas mig
Kände ngt konstigt i kroppen i dag och nu har jag kommit på varför.
Det är min morfars födelsedag i dag. Det är 3 år sedan jag såg honom för sista gången i mitt liv.
Han fattas mig!
När jag skriver detta rinner tårarna ner för mina kinder. Jag gråter så fort jag tänker på honom. Jag gråter för att jag saknar honom.
Älskade morfar var du nu finns. Jag saknar dig så oerhört mycket! Jag önskar att du kunna vara hos mig igen. Du fattas mig! Det är ett hål i mitt hjärta som inte kan fyllas med någon annan.
Jag vill bara kunna backa tiden 3 år så jag kan få krama honom igen. Lyssna på hans berättelser, fråga honom om saker och bara ha honom i min närhet.
Kommentarer
Trackback
