Vi har visst inte kommit till det värsta
I dag på behandlingen säger terapeuten
-Vi ska se det positiva i er i dag och lyfta det till ytan. För från nästa gång ska vi ta tag i det jobbiga.
HALLÅ!!!! Ska det bli jobbigare?! Jag pallar knappt nu. Gråter var och varannan gång ju.
Men det blir bättre och jag känner redan stor skillnad.
I dag blev jag sådär som DN skulle kalla mig för "fjortis". Jag bröt ihop och bara fnissade, röd i ansiktet och ju mer vi pratade destå mer fnittrig blev jag. Vet ni vad ordet var? Vacker Jag kan inte säga det om mig själv men jag kan ta till mig att andra säger det.
Det var en underbar känsla i kroppen, varm och lycklig men att se någon i ögonen och säga det om sig själv. Shit pommes! Jag kan säga att jag är bra till och med bäst men att säga att jag är vacker, snygg eller fin. Där går min generingsgräns just nu.
Jag har sagt att jag har fina ögon och det står jag för. De glittrar och jag kan le med ögonen.
Jag har ett leende som smittar av sig och jag älskar att möta ett leende med mitt eget.
Men jag behöver jobba mer med att acceptera det som finns mellan huvudet och fötterna.
Kommentarer
Trackback
