kimsansfunderingar

Vaknar upp och läser på twitter att Kristian Gidlund somnat in. Följde hans blogg slaviskt. Hans förmåga att skriva var enorm, hans förmåga att kämpa och kriga ännu större.

I dag går mina tankar till hans familj och hans närmaste. 

 

Twitter fylls av tweet om att han är borta, för alltid och vi är många som följt hans kamp och som nu känner en tomhet inom oss. Vi kände honom inte, vi följde bara hans resa.

 

Vila i frid