kimsansfunderingar

Jag hör inte vad jag tänker och min röst känns som en vind. Den tar i men ingen lägger märke till den. I dag satte jag mig på golvet då märkt min omgivning att jag fanns.

Måste samla mina tankar, måste sätta upp mina mål, måste ta tag i saker.

Okej, jag vet att jag kanske tittar på konstiga serier men nu är det så och det är bara att gilla läget.

Jag gillar Top Model, Lyxfällan, Hell's kitchen och allra allra mest SEX AND THE CITY.

Igår gick ju halva dagen efter som vi var på intervju (som jag har dunderont i magen för) och idag så jobbar sambo så jag får inte så mycket gjort.

Shoppade en Adidasväska igår, kultstil men inte rätt färg. Jag kände att jag var värd den efter min intervju :)

Nu ska jag titta på skidskytte en stund. Hoppas att det går bra för dem!!

Newtons ena klo har spruckit så han går runt med tejp för att skydda så inte pulpan går sönder. Han hatar att ha tejp på klon och roar sig med att dra bort den. Då sätter jag på ny, stackarn!

Idag har jag sorterat saker som ska säljas på loppis. Det blir en del. Vi ska stå i slutet på april men jag ville ha sakerna klara och i rätt lådor. Allt låg huller om buller. Nu har jag en 5kr's låda och en kartong med husgeråd och en med blandat och en med kläder.

Fryser fortfarande och jag tror att febern går upp och ner. Vill inte bli sjuk på lovet, jag vill ha möjlighet att ha lite kul!

Nu ska jag koncentrera mig på skidskyttet.

Gick väl okej, tror jag. Jag skulle anställa mig i allafall.

Fryser fast jag ligger nerbäddad i sängen med fleecetröja på mig.

När jag lagt på luren som kom alla känslor och tårarna rann ner för kinderna. Att jag fortfarande kan bli så ledsen förstår jag inte men smärtan inuti mig är outhärdlig. Jag kan inte prata om honom utan att det rinner tårar och jag kan inte tänka på honom utan att känna hur smärtan blir större och större i mig.

Han fattas mig!!!!!!!!

Kan det inte bara få bli vår. Jag vill se att det kommer upp lite grönska, jag vill ha en möjlighet att få taket lagat och jag vill ha sol som värmer.

Gårdagen var helt okej. Jag kände att jag fick en hel del gjort men tyvärr hopar det sig med arbetsuppgifter på jobbet och jag hinner inte med allt. Det är alldeles för många måsten som måste göras och alldeles för lite tid. Men men.....måste ta ett snack med chefen så jag inte går under igen. Har inte tid eller lust eller framförallt ork med det.

Kimsan

Snöns tid är förbi nu, det är vår.

Kan det vara så att Murphy har varit framme igen?

Till råga på allt är det söndag, Newton väckte mig 04.00 och var ute i 45 minuter och sedan vaknade Lego 07.00. Summa summarum jag har haft en skitnatt och nu snöar det. Depression de luxe!

Men hur gör man då när man tycker illa om sig själv?

Att dag ut och dag in gå och vara allra närmast den som man tycker minst om.

Jag har så länge jag minns inte tyckt om mig själv.

Nu har jag jobbat med detta i över ett år och det är svårt. Svårt att se det positiva i mig själv, svårt att se att jag kan saker.

Jag är så otroligt glad för att jag har mina elever som får mig att tro på att jag gjort rätt val, att jag kan vara en person som de känner förtroende för och att jag gör bra saker. Det är tack vare dem och Karin som jag vill och vågar igen.

Så igår startade vi www.matteakuten.blogg.se

Bara under senare delen av kvällen så hade vi 21 besökare och det var kul. det kom också in positiva kommentarer som stärkte oss i att vi startat något bra. Så nu väntar vi på uppgifter.

Ska på förmiddagen åka och hämta tårta och så hoppas vi att det kommer lite gäster.

Bara inte alla på samma gång efter som platserna att sitta är begränsade.

Så vi ska alldeles strax börja städa av huset.

Jag skulle bara vilja sova men jag kan inte för det är DH på TV i kväll. :)

Visst är det mysigt med vinter och snö men som med allt annat är det bra och underbart en viss tid. Sedan är det dags för nytt och nu är det dags för vår. Att det var plusgrader långt in på kvällen igår visar ju på att vi lutar lite mer mot solen nu.

Jag längtar till fågelkvitter och min täppta pollennäsa :) Säger så nu men jag kommer säkert tycka att det är pest och pina när det är som värst med björkarna.

Mitt jobb som jag har idag ramlade jag också in på eftersom jag var lärarkandidat på skolan och de sökte lärare. Jag fick inte ens någon intervju utan dåvarande rektor sa bara att han visste vad jag gick för. Okej!!!

Så då kanske det inte är så konstigt att jag nu tycker att det är rätt jobbigt att söka jobb. JAG HAR JU ETT!!!!

Ser inte alls fram emot att bli intervjuad, synad från topp till tå. Usch!!! Men ska jag ha något att göra i höst är det bara att bita i det sura äpplet, ta sig i kragen och bita ihop.

Skiljebo är ju platsen för mig. Det är där jag har de människor som gör mig väldigt glad och får mig att känna att jag valt helt rätt i livet. Så snälla du som bestämmer, ta inte det i från mig.

Vi kommer inte få reda på något förr en tidigast i april tror jag. Ont i magen tills dess alltså. Well, well.........

I bland blir jag lite crazy och tänker att jag kanske skulle bli dumperförare som jag drömde om när jag var 3-4 år. Eller kanske ska jag ta upp min skådespelargen och ge den ytterligare en chans i detta liv. Men så blir jag så där bekväm och tänker "Jag trivs bättre här, där jag kan lära ungdomarna saker och se dem utvecklas i sitt lärande"

Den som lever får se hur det blir.

På ett sätt så vill jag bara komma igång igen för jag vet att efter 1-2 dagar på jobbet så är jag på tårna igen och det känns som jag aldrig varit ledig. Men nu vet jag att jag minns ledigheten och framförallt lugnet som är runt mig. De stunderna har det senaste året blivit mycket värdefulla för mig. De får mig att lyssna på mig själv och det är något jag måste bli så mycket bättre på och det betyder att jag måste vara ledig mycket!!

Lovet har varit lugnt och skönt. Har mest bara varit, inte gjort mer än vad jag orkat och det största pluset är att jag mått bra HELA veckan. Första och enda ledsenheten gjorde sig påmind då jag satt och gjorde en minnestavla av morfar till mormor. Då kände jag sorgen, hur det tog över mig igen och hur mycket sorg som finns inom mig. Jag grät och grät och lät tårarna bara rinna ner över mina kinder, ner på pappret som jag satt och färglade. Jag gjorde precis som Karin så många gånger sagt till mig att göra. Känn känslan och låt den nå sin topp, uthärda den och känn hur den avtar. Det fungerar MEN fy 17 vad jobbigt det är.

nej nu är det dags att nanna kudde. I morgon är det inte Lego som väcker mig utan den äckliga klockan :(

Förstår ni varför???????????????????????????????????????????????????

Kolla in på den bloggen. Länk finns på vänster sida

Har ont i halsen, det gör ont mest hela tiden. Trött på att alltid ha ont någonstans. Men det är jag och jag borde ha lärt mig att lyssna på mig själv. Jag har fett IG i det.

Ska nu på morgonen i väg och spela badminton. Inget jag just nu hoppar av glädje för men det brukar gå över. Saknar den tiden når jag hoppade av glädje varje dag för att komma ut till kusen. Dra på sig enorma mängder kläder (Michellin-gubben hade inte en chans) och ge sig ut i snöstorm eller hällregn. Men mest var det underbara ritter på underbara ponnies. SAKNAR!!!

När vi skulle förbi idag fick min sambo vika in backspegeln på den parkerade bilen för att vi skulle komma fram. det kommer att sluta med att någon kör in i bilarna och gör både sig själv och bilägaren olycklig. 4 bilar har idag varit tvungna att backa och vända för att de inte kom fram. 3 bilar har kört fast när de försöker ta sig förbi bara för att de måste köra upp i snövallen.

Mupphunden Lego och jag var ute på promenad. Han gick kanonbra tills vi mötte 2 andra hundar som han fick för sig att han skulle morra på. Jag fick slita ta i honom så att han skulle lyssna på mig. Till slut så fick jag ordning på honom och kunde gå vidare. Då möter vi grannen och Lego (mupp-hunden) hoppar mot henne för att han blir så himla glad. Suck och stön!!

Motivationen att få saker gjorda i dag har infunnit sig. Det har skottats (för miljonte gången denna vinter), tvättats en del maskiner, dammsugits, vattnat de stackars blommorna som nog tror de bor i öknen samt städat pysselrummet. Har också skickat i väg lite vinster till människor som tagit över ägandet av diverse pysselsaker. Känns skönt när någon annan kan använda det jag inte använder.

Har haft otaliga nys-attacker idag och det stör mig. Vad är värre än att ha en nys i näsan?? Har en just nu :(

Nu ska det tittas lite tv och sedan blir det att hälsa på John Blund.

Men nu är det 4 år till nästa gång.................

................................vad göra tills dess????