BMI Normalvikt
Jag är inte så jättefäst vid vikten när det gäller min träning. Jag har tappat 3kg sedan jag började träna för drygt 1 år sedan. Det roliga är att jag sedan maj tappat i storlek från 44 till 38/40. Det är roligt!
Men i dag gjorde jag ett BMI-test och jag är på normalvikt! Helt okej!
Köpte Oscar Jöbacks träningsbok igår och jag ska hänga på lite av hans övningar men främst ska jag ta till mig de tips och idéer som han skriver om. Fascinerande bok!
Borde blogga mera
Juletid och massor av upplevelser som man kan blogga om. Ledig tid, ännu en anledning till att ha möjlighet att blogga. Men nehe liksom!
Jag har först och främst vilat men jag ska erkänna att jag varit lite besatt också. I Mr Grey. Läst "50 nyanser av honom" och "50 nyanser av mörker". Båda utlästa på mindre än 36h. Längtar sjukt mycket till 10/1 då sista boken släpps och jag får sätta tänderna i den.
I dag toksnöar det utanför fönstret. Det betyder skotta. Måste dra till Återbruket också med allt papper, unkna mattor mm.
Haft problem med avloppet i källaren så allt vatten från avlopp och tvättmaskin passade på att tvätta golvet innan vi åkte på julfirande. Great!
Där sprack bubblan
Nu har jag satt ord på känslan och förstår vad jag reagerat på.
Ännu en gång känner jag mig överkörd av någon i min närhet. Som om jag inte existerar bestäms saker över mitt huvud, bakom min rygg och det är jag som är ansvarig för att någon får mer att göra.
Just nu vet jag att jag måste konfrontera dessa människor, stå upp för mig själv och säga hur sårad jag blir. Men det är svårt när mitt inre säger att jag inte ska såra ngn annan, att det är mitt fel och att jag inte duger till att planera och ansvara för saker.
Vill inte att det ska bli 7/1-13. Jag vill bara gråta inuti min bubbla och hoppas att jul- och nyårs helgen är oändligt lång.
Jag känner mig sårad djupt i hjärtat!
Julen är här
Älskar julafton. Mys med släkten, julklappar och lugn. Julmaten är jag inget fan of.
Under julgranen ligger det många paket 🎄så vi får hoppas att jag varit snäll.
Julstök
I dag ska jag ha julstök hela dagen. Granen ska kläs, klappar ska slås in och rum ska städas.
I kväll far vi upp till Bålsta på en snabb visit för att fira lite jul med syster, faster och farbror.
Julen är här!
Ja, jag hade rätt. Jorden gick inte under i dag ....heller.
Har städat och pyntat. Handlat de sista julklapparna och tagit in granen. Började att klä den men ska göra klart det i morgon.
Ska slå in de sista klapparna i morgon. Sätta snöre på alla klapparna så de är fina på julafton.
I kväll blir det Svenska hjältar-galan
Nyårslöften eller vad vill jag med nästa år.
Att ge nyårslöften är väl lite förlegat eller kanske något som man säger som man ändå inte gör. Jag ska skriva några
"vad vill jag med nästa år"-saker.
- Fortsätta träna så mycket jag tycker är roligt
- Klara av att jogga 5km innan sommaren. (Tar hjälp av F så ska det gå)
- Äta mer regelbundet
- Dra ner på läsken, max 2 burkar i veckan
- Pyssla mera
- Njuta av att vara hundägare
- Komma tillbaka och klara av att jobba 100%
- Njuta av livet
Jag börjar känna igen mig igen!
Jag börjar bli mig själv. Underbart!
Jag använder utryck som vissa i min omgivning tycker är konstiga.
För mig är det inte konstigt att säga "snygging" till kompisen eller som jag alltid säger att jag ska dejta någon om vi ska ses. Jag använder finaste, underbaraste och bästaste till mina nära vänner för att de är det.
I dag när jag skulle messa F skrev jag som jag brukar men var på väg att avsluta med puss på dig. Det var då det slog mig att jag börjar bli mig själv igen. Jag skrev alltid så till mina vänner precis som jag alltid kramade dem.
Men jag tycker inte om utryck som "lilla gumman". Det gör ont i mig och jag känner mig nertryckt i skosulorna så fort någon säger så till mig. Jag har fått höra det under 10 år på min förra arbetsplats i negativ klang och jag kräks på det uttrycket.
Så puss på dig underbaraste, finaste, bästaste vännen!
Då var det dags då!
Nu är det dags för våra elever att gå på jullov och för oss lärare att ta ut vår inarbetade tid. Jag ska sluta säga att jag har lov för det har jag ju inte. Jag tar ut min inarbetade tid precis som en vanlig svensson kan ta ut sin komp-tid. Skillnaden är att vi lärare inte bestämmer när vi tar ut tiden utan vi gör det när eleverna är lediga.
Men hur det än är så är det underbart!
Fin avslutning i kyrkan och sedan dela ut mina elevers första betyg.
Lite mys med personalen. Få en julbok av skolan. Sedan plocka undan på skrivbordet så att det är fint när terminen börjar igen. Tog hem prov som ska rättas men det blir efter julhelgen.
Vilken dag.....julmys!
Gårdagen på jobbet gick bra. Vi avslutades med att arbetslaget hade julklappsutdelning. Mitt i allt fick jag extrem äckelhuvudvärk men med 1 alvedon så kändes det något bättre och jag kunde fortsätta att ha kul.
Vi åt pepparkakor, drack glögg och hade trevligt. Sånt skönt gäng, så mycket kärlek!
Myste lite med M på kvällen och det är alltid lika trevligt. Vi bara är bäst i våra analyser och reflektioner.
Nu ska jag rusa vidare i dagen.......
Det går upp och så går det upp igen
Om jag ska sammanfatta denna dag så blir det så här:
Effektiv
Positiv
Skratt och leenden
Varm i hjärtat
Träning
Lycka
Alltså en väldigt bra dag men huvudvärk som jag fixade att leva med.
Tränat magen nu på kvällen och det är sjukt jobbigt men jag märker förändring i uthålligheten så det går väl åt rätt håll. Magen ser fortfarande ut som en geleklump men men......
Avslutade passet med 3km på crosstrainern och det gick riktigt bra. Kanske ingen topptid men helt okej och jag var inte död efteråt.
Dock försökte jag prata med M samtidigt och SÅ bra kondition har jag inte.....ännu.
Nu ska jag mysa framför tv:n och äta saffransbulle.
Så lika
Läste en artikel med Peter Jöback i DN i dag och känner igen mig mycket i det han berättar. Jag minns också saker som han berättar om. Vi hade brevkontakt när han var i London första gången och han berättade en del i dem om hur han tyckte och kände. Han har sedan vi träffades första gången 1993 varit en stor inspirationskälla för mig och i vissa faser i livet varit som en storebror.
Acceptansen av sitt mående är så viktig. Det är först när jag accepterar mig själv som jag kan ta tag i saker som jag varit med om. Det är bara jag som kan känna känslan som dessa saker gett mig. Det är bara jag som kan ta hand om mig själv på riktigt.
Att få helikopterperspektivet är mitt nästa mål. Att kunna se på mig själv uppifrån och se vilka val jag gör, hur jag reagerar i olika situationer. Då kommer jag att kunna hjälpa mig själv att göra de rätta valen, lyssna på de ord som leder mig vidare.
Peters musik har hjälpt mig att orka många gånger, hans oro för mig när jag som tonåring rymde från sjukhuset bara för att träffa honom gav mig hopp om att andra männsikor ser mig och hans värme som han så gärna delar med sig kan få mig att le och känna hans armar om mig och hans ord "Kim sköt om dig!"
Nu får det vara slut på alla dystra besked
I dag är det 3 år sedan min älskade morfar tog sitt sista andetag. I fredags begravdes en släkting i Norge. I dag fick jag veta att ytterligare en person tagit sitt sista andetag.
Ännu fler anhöriga som får fira sin jul i sorg efter någon som de saknar.
För mig har alltid julen varit en glädjens tillställning men för 3 år sedan så raserades det och jag får varje år kämpa med att få julstämning i kroppen.
Jag hoppas att min kram i dag hjälpte lite i sorgen.
Det finns saker som får mig att gå i taket och så finns det SAKER som får mig att gå i taket
Tittar i tidningen nu på morgonen och ser förslaget om att låta sk "superlärare" komma in på vissa skolor för att minska glappen mellan skolor.
Vem i hela världen tror att vi blir bättre pedagoger för att det kommer någon som Skolverket tycker är bättre än oss och tittar på oss.
Varför pratar man inte med Sveriges lärare och frågar vad det är som vi önskar?
Jag vet vad mitt, och många med mig, svar är. Minska våra administrativa uppgifter och låt oss hålla på med det som vi är bäst på, UNDERVISA. Jag blir en sämre pedagog när jag har tonvis av papersarbete, min kreativitet dödas av alla papper, enkäter som ska svaras på. För att inte prata om allt dubbelarbete som ofta görs.
Låt mig få vara bland eleverna, prata med dem, hjälpa dem att utvecklas, utveckla undervisningen till att möta framtida behov.
Just nu håller Sverige att tappa en yrkesgrupp nämnligen lärarna. Ingen vill bli lärare för de ser arbetsbelastningen, löneläget och att statusen är nära noll. Det är här politikerna skulle satsa sina extra pengar. Blir det inga nya lärare så kommer snart vi som fortfarande arbetar som lärare att göra 3 kollegors jobb och det slutar bara på ett sätt sjukskrivning som leder till att man byter yrke.
Mellandag
Trodde det skulle vara tyngre i dag men det gick helt okej. Känns som det mesta är på plats och att det är lugnt till betygen ska sättas.
Hade mitt sista utvecklingssamtal i dag så nu är det kapitlet för denna termin över.
Ska bara mysa i kväll och vila inför morgondagen då jag hoppas orka träna innan behandlingen. Kvällen ska vi spendera till julklappshandling.
Konfys
Jag brukar ha lätt att läsa av människor. Men nu går jag bet. Jag förstår ingenting, kan inte tolka signalerna.
Vad är det som händer?
Åt vilket håll går det ?
Hoppas på att signalerna blir tydligare och att mina känselspröt snart är tillbaka på topp.
Saknar det mycket!!!
Balanserar på en skör tråd
Nu balanserar jag på en riktigt skör tråd. Gråter för ingenting. Huvudet känns helt borta och allt är bara en dimma.
Nu ligger jag nerbäddad eftersom jag inte orkar stå upp. Hällde hela filmjölkstallriken i knät :(
Försöker att läsa arbeten men måste vila lite för bara att läsa är jobbigt trots att jag ligger ner.
Önskar att jag bara kunde bli fylld av energi, att jag kunde få envisheten att bara sätta fart på kroppen men det går inte för kroppen signalerar TRÖTT, SLITEN, ORKAR INTE MER!!
Pratade med D i dag och han får mig att orka kämpa. Han är fantastisk! Så oerhört tacksam för att han finns.
Ännu ett sista andetag är taget
Igår fick jag veta att min mormors systers man gått bort. Det är alltid tungt att få ett sådant besked även om jag inte stod honom nära.
Visst är det livet gång men det blir för mig alltid så påtagligt när det händer nära mig.
Mamma och mormor kommer att åka på begravningen på fredag. Jag hade gärna följt med men det funkar inte att ta ledigt 2 dagar i dessa betygstider.
Jag sänder mina tankar till mina släktingar i Norge. Jag får finnas med dem i tanken och jag kommer att vara närvarande.
Hoppas att mamma och mormor passar på att hälsa på morfar.
Hans dödsdag kommer närmare och närmare. Om 1 vecka är det, det jobbigaste datumet som finns, 16 december. Jag känner tårarna redan nu och de gör förbannat ont. Han fattas mig!
Jag vill men just nu finner jag inte orken
Jag älskar att julpynta, ta fram alla tomtar och göra hemmet fint. Men just nu finns inte ens ork till det.
Känner mig som en urlakad disktrasa. Allt känns jobbigt, allt känns för mycket.
Tappat sugen på att fira jul, tappat sugen på att handla julklappar, tappat sugen på att ha kul.
BLÄÄÄÄÄÄÄ!!!!!
Tar nya tag en annan dag men i dag bäddar jag ner mig framför tv:n
Inslagen
Dagen har innehållit mycket.
Har läst elevarbeten och betygsatt dem, tränat, slagit in julklappar, vilat, köpt julklapp, pysslat, vilat, tittat på skidskytte, skottat, vilat, postat brev, lagat mat, vilat.
Nu ska jag göra tidig kväll för jag är riktigt trött!
Möte med allt och alla
I går hade jag möte med försäkringskassan, HR-center,läkaren på EPM och rektor.
Jobbigt möte men det blev bra. Jag minns inte så mycket av mötet eftersom många pratade och det var mycket fakta som jag inte kunde binda till något. Jag har antecknat men jag vet inte om det hjälper mig i dag. Hoppas på det.
Ska vara fortsatt sjukskriven 50% till sportlovet och sedan arbetsträna upp till 75% i en månad för att sedan gå upp och jobba 75%. Målet är att jag i början på juni ska jobba 100% igen. Hoppas att det kommer att fungera bra!
I dag ska jag masa mig i väg till gymmet och sedan ska jag försöka hitta en julklapp. Sedan hem och slå in julklappar i massor :)
Idétorka eller var tog tiden vägen?
Jag har egentligen haft massor att blogga om. Det står ju inte still i mitt liv direkt men tiden har lagts på annat.
Jag är just nu starkt beroende av lussekatter och maglar så många jag kommer åt på en dag. Dock känns det som om kroppen blivit en lussebulle. Träningen har inte prioriterats och jag känner mig fluffig. Så i dag var tanken att ta sig till gymmet men mängden snö utanför säger att det blir crosstrainern i källaren som får jobba.
Min bil går inte att komma in i så nu får jag åka buss. Troligtvis har låset pajjat och då kommer jag aldrig in i den igen. Vet inte riktigt hur jag ska lösa problemet. Känns bara supersurt!
Det blir inte alltid som man tänkt sig
Lördag. Skulle gått på julbord, blev att jag stannade hemma. Ensam.
Hatar att vara ensam. Men just nu delar jag kvällen med Gossip Girl.
Dagen har inte inneburit så mycket. Minns ingenting av den.
Mer och mer börjar bli som en dimma igen. Det är inte detta jag vill, det är inte detta jag känner.
