Vilken inbokad dag
Känns som detta är dagen när jag försöker pressa in så mycket som möjligt.
Började dagen på sjukhuset, givetvis hade jag glöm leg så de muttrade lite. Jag är så van att alla vet vem jag är när jag går till min mottagning men här på "stora-stick-i-armen"-mottagningen vet ingen vem jag är :( Det löste sig genom att jag rabblade personnummer och talade om vad jag hette. :)
I väg mot sjukgymnasten för att köra ett träningspass. Hade fördelen av att en av sjukgymnasterna var i gymmet och hon kunde ge mig lite tips och idéer på hur jag kan förfina och förbättra. "Du måste ju träna magen också". Jag vet, den är som en geleklump på min nu rätt så fasta kropp.
Nu dusch och lite plock för att sedan ge sig av ner på stan för att få ögonbrynen plockade. Jag kommer skrika livet ur mig. M kommer ha hysteriskt kul :()
Sedan terapi och efter det är jag som en disktrasa.
Höstlov, ska det betyda ledighet?
Denna vecka har vi lov på skolan. Vi lärare har för första gången också ledigt tack vare att vår chef ändrat om lite i våra arbetstider. Tackar och bockar för det!
Så är det en vecka av ledighet? Nja, jag ska jobba i fatt men det sköna är att jag kan ta det när jag vill på dygnet, jag slipper köra till jobbet i ruskvädret.
I dag drog jag först till sjukhuset för att hämta lite saker inför provtagningen som jag ska göra på onsdag. Dags att kontrollera hur jag mår inombords. Gör ju sådan koll 4 ggr/år så det är inget konstigt för mig. Det är mitt liv, stick i armen, kolla blodtryck och så lite känna och klämma. de gör sitt jobb och jag är glad för att de kollar. Då kanske jag slipper bli så himla sjuk igen i min kära SLE.
Efter sjukhuset drog jag till gymmet. Tränade lite lätt eftersom musklerna inte varit igång på ett tag. Gick bra! Joggade hem lite lätt. Det var lite halt på sina ställen men benen var pigga och andningen helt okej. Måste be läkaren kolla upp mina lungor.
Sedan har jag mest packat massa saker som ska skickas, tvättat lite och vikt ett ton med tvätt. Bokat in träff i morgon efter att tandhygienisten har härjat klart i min mun. Jag vet att jag kommer få skäll, det får jag jämt.
Ute är det en kall, blåsig och blöt höstdag. Perfekt att vara inomhus och göra lite saker.
Underbar helg
Oslo
Underbar stad, underbart språk, härliga människor.
Såg Spamalot i går och den var lika bra som i Sthlm. Träffade K efteråt och det värmde. Han är en fantastisk kille och alltid med ett leende på läpparna. Vi insåg att det är ca 17 år sedan vi träffades sist men det kändes inte alls konstigt.
I dag bär det av hemåt i buss 6 timmar.
Sjung och var glad
Sjunger på diverse sånger och kommer på att jag måste ha med mig hörlurarna så jag kan lyssna på musik på bussen......
SHHHIT!
En längtan
En längtan som har funnits i månader och år.
En känsla utav hopp och värme i mig bor.
Två vägar som en gång mötes och slingrades ihop.
Som sedan gled isär och nästan glömdes bort.
Den värme som du gav mig har ingen gett mig sen.
Du tog en del av mig och höll den hårt och länge.
Du får gärna den delen. Jag delar den med dig.
Du såg mig, gav mig värme, förändrade mitt liv.
Den känns som hela livet har gått sedan vi sågs.
Det känns som vi är främlingar som nu ska korsa väg.
Jag vet inte vad jag ska känna, jag vågar inte tro.
Men sanningen är den, att i mitt hjärta du bor.
Dags att dra på tur
Vakande, duschade och hoppade i kjol och strumpbyxor.
Jag bara älskar att ha kjol och klänning och höga klackar.
Måste hitta lite fina vinteroutfits och kanske ett par fodrade stövlar. Mina svarta favoriter har börjat gå upp i limningen :(
I dag tar jag och byter språk och far till mitt älskade andra hemland. Det är dags att invadera Oslo och snakke norsk oh hilse på snille gutten! (Jag kan inte stava på norska).
Tog en kaffe och känner att energin sprutar. Värken i ländryggen som strålar ner i benen kan dra dit pepparn växer. Jag ska ha en underbar helg!
Nu ska jag packa så jag inte lyckas glömma allt.
Smärta från fotsulorna och upp till huvudet
Vaknade upp med en ihärdande smärta i hela kroppen. Huvudet dunkar värre än ett diskotek och övriga kroppen har en sådan smärta att jag känner av varje nerv i kroppen. Jag bara gråter av smärta.
Att bygga ett självförtroende
Mycket beror på att jag inte sett mig själv.
Nu bygger jag självförtroende varje dag, jag provar, backar och tar ett stort kliv framåt.
Jag vet att jag är bra på saker och jag vet att jag vågar stå för saker som jag tycker.
Det finns en hel del med mitt yttre som jag kanske inte är hundra nöjd med men jag är otroligt nöjd med att jag kommit så långt och jag tänker fortsätta ta hand om min kropp och framförallt min själ.
Den 14-åriga flickan och vacklar inom mig behöver få luft under sina vingar. Hon blir generad när någon tycker hon ser bra ut, hon blir generad när någon tycker att hon gör något bra. Hon tycker att ögonkontakt vid positiv feedback är bland det jobbigaste som finns.
36-åringen som har denna lilla inom sig tänker göra allt för att de ska förenas till en person som strålar, som älskar livet, som ger och som tar åt sig av all positiv energi som finns runt omkring. Som känner sig jävligt snygg när hon tittar i spegeln och inser att träningen förändrat grymt mycket på kroppen, som trivs med att ha kläder som visar och inte döljer.
Jag är på väg dit. Jag har mitt mål. Jag har tron på mig själv och jag har framförallt stöd när jag svajar.
Jag hör detta för min skull och för första gången i mitt liv så tänker jag på mig själv i första hand.
Två sidor som inte passar ihop
Jag har börjat ta plats. Jag har börjat uttrycka mina åsikter. Jag har börjat vara social. Jag har börjat leva det liv jag vill ha.
Tyvärr känns det som detta är i konflikt med delar av mitt "gamla" liv. Det känns som jag sviker människor.
Jag vet inte hur jag ska göra eftersom jag inte vill såra någon. Men i det så betyder det att jag heller inte vill såra mig själv.
Jag är i en berg och dalbana som snurrar, åker fort och bromsar in. Svårt att hinna fästa blicken.
Jag är livrädd just nu för att ett felsteg av mig kan rasera hela mitt liv.
Vakna nätter
Jag blir stressad av att inte kunna sova. Nu har jag ytterligare en natt vaknat vid 2 och kan inte somna om. Känns som
Jag har försökt med allt. :(
Jag kommer att vara dötrött när klockan ringer om 2 h och 15 minuter.
Fan, helvetes jävla skit!!
Och så bara kommer energin flygande
Jag kände positiv energi
Jag kände nickarna
Jag kände leendena
Jag kände mig sedd
Jag kände stödet
Jag kände medkänslan
Jag kände att jag var viktig
Och jag log inombords
Jag är starkare än vad jag egentligen tror.
jag kommer att säga det igen
Min arbetsplats är fantastisk! Jag har sagt det förrut och jag kommer säga det igen.
I dag på vårt möte säger chefen följande:
”Jag är stolt över att vara rektor på skolan. Vi gör ett förbaskat bra jobb tillsammans. Måluppfyllelsen känns bra, vi har luft under vingarna. Jag är stolt över att vara er chef.
Han lyfte också vikten av att stärka varandra positivt!
Hur många har en chef som boostar sin personal? Vi har det och det är jag väldigt glad för!
Möte
I dag var det dags för möte på HR-center med rehab-konsult, försäkringskassan, chefen och jag.
Kändes okej på morgonen men när jag började gå upp för trappen på HR-center så kände jag att jag blev mer och mer nedstämd. Kunde inte prata normalt med chefen, kände mig obekväm i allt.
Tror det gick 3 minuter på mötet och sedan satt jag och grät. Jag känner mig värdelös för att kroppen inte fixar att arbeta full tid. Jag har börjat att accepetera att jag är deltidssjukskriven men jag är inte där till 100% ännu.
Jag känner mig ofta som ett stort problem.
Jag försökte beskriva min situation men det blev inte sammanhängande, det var fragment av olika berättelser från olika tider i mitt liv. Det blev ungefär som det kaos som känns inuti mitt huvud. De lyssnade, ställde frågor och jag försökte svara.
Nu känner jag mig som en blöt disktrasa.
Stack till gymmet direkt när jag kom hem för att få bort lite spänningar och lätta lite på trycket.
Så snart bär det av in i duschen och sedan ska jag vila!
Träningen denna veckan
Måndag: PW/Jogga 4km, 30 minuter styrketräning
Tisdag: 30 minuter zumba
Onsdag: VILA
Torsdag: VILA
Fredag: PW/jogga 4km, 30 minuter styrketräning
Lördag: 2,5km löpning
Söndag: 5km PW
Helt nöjd även om jag gladeligen hade varit ute och sprungit mer om jag haft ngt sällskap.
Lördag
Inte jättemycket energi i dag eftersom jag sov dåligt och blev väckt 06.00 av hundarna.
Har handlat och pysslat.
Har också sprungit 2,5:an och det var jobbigt men jag hade otroligt pigga ben. Tyvärr var det lerigt och halt så jag kände mig lite begränsad av det.
I morgon ska jag ut i ngt annat spår som är torrare!!
:(
Somnade som en stock ca 22
Vaknade 01.00 och kan nu inte somna om :(
Jag hatar sånna här nätter, de tar musten ur mig.
Hoppas på att hundarna låter mig vila till runt 7 i alla fall.
Vilken underbar dag!
Nästan ingen huvudvärk, lite stel i nacken.
Tränade och joggade dit med pigga ben. I morgon blir det spåret så benen får lite mjukt underlag.
Boostade lite med F
Hem och softade
Fredagsmumsat grönsaker med dipp och jag är inte sugen på chips eller sånt. Drack ingen läsk för jag är inte sugen.
Kommer detta hålla i sig???????
Vaknade upp med energi i kroppen
Vilken känsla att vakan på morgonen och inte känna sig död. Blev otroligt överraskad och kunde inte låta bli att le. Ha, jag, le på morgonen. Har nog aldrig hänt förr!
Ska snart dra på min träningskläderna och ge mig ut på en PW till gymmet. Köra lite styrka och sedan ta en lätt joggingtur hem.
Om en vecka åker jag till Oslo. Längtar så mycket efter att få komma dit, se Spamalot och träffa K.
Hela Sverige bakar
Tittar på matprogram hela torsdagskvällen. Nu bakas det goda fikabröd och jag antar att det är det närmaste jag kommer att komma detta den närmaste månaden. Men jag tycker jag har satt upp ett bra mål och jag kommer må så bra!
Läkarbesök och lite annat
Jobba lite och sedan bar det av ner på stan för läkarbesök, bankbesök och sedan tillbaka till EPM för att hämta Tens-apparaten.
Träning i dag fick bli cykelturen fram och tillbaka till stan.
I morgon bär det av till gymmet i morgon.
Mitt mål
Nu när jag hänger på Ellens "hälsomånad" så ska jag sätta upp mina egna mål.
Träning: Styrkepass minst 2ggr/vecka. Kondition minst 3gg/vecka.
Mat: Äta regelbundet (inte skippa lunchen), skippa snacks (grönsaker och dip får det bli) och öka protein och grönsaksdelen på tallriken.
Max 2st läskburkar/vecka
Givetvis INGEN alkohol!
Jag hänger på Ellen!
En månad utan alkohol, med mycket träning och hälsosammare kost!
Någon mer som är sugen?
http://www.finest.se/userBlog/entry.php?uid=30517&beid=2257640
Jag är på. är du?
Saker som får mig glad
- sjunga
- skriva dikter
- pyssla
- träna
- gosa med hundarna
- umgås med vänner
- kramas
- spela
- le
Dikt
När vingarna bär och luften tar slut så skådas en brinnande stjärna.
När ljus lyser upp en fallande stad så skådas en ensam person.
När dag blir till natt och ingen får ro så skådas ett mörker av smärta.
Nu lyser ett ljus på dagen som gryr och vingarna bär mig tillbaka!
Zumba eller har du koll på hjärnhalvorna
Vi har hälsovecka på skolan och ett inslag var att ha zumba med personalen. Vår administratör skulle hålla ett pass för oss.
Har aldrig kört zumba så jag gav mig in med öppet sinne. Så roligt det var, så mycket jag skrattade (jag har noll koordination) och som det tog på kroppen.
Jag ville bara ha MERA!!!
Hoppas att hon kan hålla ngt pass snart igen för det var underbart roligt!
Fick enormt mycket energi av det, spänningarna släppte och jag blev alldeles tossig. Jag blev den Kim jag minns!
Energifull, sprudlande glad och med tokiga upptåg!
Pratade med mamma på kvällen och berättade att jag kört zumba. Sa att jag har noll koordination och hon svarade att jag behöver träna på att korsa mina hjärnhalvor. Jag använder bara halva min hjärna och har så gjort de senaste 20 åren så den stackars andra lilla delen är nog förkrympen.
Tyvärr har jag tappat mycket balans så jag ska ta det med läkaren och sjukgymnasten och se om jag inte kan få in lite balansövningar i mitt program.
I dag gick det upp ett ljus
När jag gick hem från gymmet i dag så for tankarna ordentligt. Jag hade så mycket negativ energi i mig på väg dit men efter att ha kört mina övningar så kändes det bättre.
På vägen hem gick jag och tänkte och så helt plötsligt så var det som om någon inuti mig började att berätta vad det var som gjorde så ont. Tårarna rann och det kändes så otroligt skönt inuti mig. Jag satte ord på vad jag gjort mot mig själv och vad det var HT-10 som fick mig att börja må så här himla dåligt.
Jag kan pressa mig till kroppen går under men jag tänker inte göra det för jag har slutat att straffa mig själv
Jag vill inget hellre än att leva!
Jag vill inget hellre än att tycka om mig själv och känna mig omtyckt!
Jag har slutat att straffa mig själv och börjat att tycka om mig själv i stället!
Sedan satte jag ord på vad det var som gjorde att allt vände och att jag började att se mig själv med helt andra ögon. Jag har inte förstått det förren nu hur viktig just den händelsen var, hur mycket den berörde mig! Men nu ser jag gärna mig själv i spegeln. Är hyffsat nöjd med det jag ser och framförallt så tänker jag inte gömma mig längre.
Jag tänker börja ta plats!
Jag vill visa att jag finns!
Jag vet att jag kan!
I dag är jag förbaskat nöjd med att vara Kim och jävligt nöjd med alla framsteg jag gör för ett bättre och framförallt hälsosammare liv.
Jag gjorde det igen
Det var varit lite segt på löpfronten eftersom min träningskompis lagt av lite efter skador. Jag gillar inte att springa i spåren själv så det har blivit att gnugga lite asfalt. Sedan har jag varit ute någon gång med E och sprungit lite samt med F vilket var jobbigt som 17.
Men i dag bestämde jag mig för att jag skulle försöka igen. Regnet lät jag mig inte stoppas av, inte heller att lungorna kändes som 2 slemklumpar. Jag har haft problem med lungorna i ett halvår nu. De innehåller nog mer slem än luft om jag får säga vad jag tror.
I spåret så var det på med lurarna och så joggade jag i väg. Första 1,5km höll jag ca 10,2km/h för att sedan sista 1000m gå ner på 9,7km/h. Det var riktigt tungt i andningen stundtals men benen kändes oerhört pigga. Får se hur jag känner mig i morgon.
Hoppas på att få med mig sällskap någon gång i veckan också så jag kan fortsätta att bygga mitt självförtroende i spåret. Jag vill så mycket mer men accepterar att det kommer ta en stund.
Nu vila resten av dagen!
Trött, ont
Sjukt trött, sovit hela dagen.
Vill inget annat än att åka hem och sova
Vilken kyla
Varje år så glömmer jag bort hur det är när hösten (vinter) tar tag i naturen och drastiskt sänker temperaturen. Nu fryser jag som en gnu och det är 1 ynka minusgrad. Jag kommer frysa ännu mer ju......snart.....
Jag ska i dag leta rätt på mössa, tjockare vantar och mina termobyxor. Jag vägrar att frysa på morgonen. Det förstör hela min dag eftersom jag tinar så långsamt.
Hoppas på att temperaturen går upp mycket innan jag ska ut igen. Ska dra till gymmet efter att läkaren har ringt. Det är dags att förlänga sjukskrivningen.
Fortfarande otroligt trött i kroppen efter onsdagens terapi.
Vilken dag det blev
Terapin tar otroligt mycket psykiskt men ännu mera fysiskt. Somnade som en stock i går kväll och vaknade flera gånger under natten pga att jag hade ont i kroppen. Det var svårt att somna om och jag blev stressad av att ha ont och inte kunna sova.
När klockan ringde var jag mer död än levande. Kände att kroppen inte ville samarbeta alls. Tog mig upp och tog mig i väg till jobbet. Väl där bestämde jag mig för att inte känna mig misslyckad om jag skulle vara tvungen att åka hem tidigare. Jag fixade allt jag skulle!
Kändes så bra!
Kom hem och var helt slut. Vilade!
Nu på kvällen tog jag med mig Lego ut i spåret för en löprunda. Har aldrig haft honom med mig så jag visste inte hur det skulle gå. Det gick bra, han pinnade på bra. Dock vågade jag inte springa hela varvet eftersom han aldrig sprungit så förut.
Nu blir det liniment i massor och softa framför tv:n
Jag gör det igen
Berättade om min egoboost i dag inför människor som jag bara träffat en gång. Blev generad när jag skulle säga bra saker om mig själv men jag gjorde det. Tänkte på vad F säger, ser och stöttar mig i.
Jag tycker så mycket bättre om mig själv!!!!!
Men nu har jag väldigt ont i kroppen, väldigt sliten efter dagens övningar.
Då var det onsdag igen
Varje onsdag resten av detta läsår kommer att bestå av gruppterapi. Vi kommer att ha kroppskännedom och bildterapi. Kommer att träna varje onsdagsmorgon för att få kroppen i balans och få bort eventuella spänningar. Allt för att vara så redo jag kan bli inför eftermiddagens uppgifter.
Lite skrämmande, enormt taggad.
I dag är det riktigt kallt ute så jag vet inte om jag ska vänta ett tag med att bege mig mot gymmet. Vill inte dra i mig för mycket kall luft när jag springer. Har riktigt svårt att gå till gymmet nu, benen vill springa : )
Annars ska jag bara ta det lugnt i dag, vila i massor.
Dags att EGOBOOSTA!
Kim är/har/får:
- snäll
- omtänksam
- duktig som lärare
- en bra vän
- ett fint leende
- fina ögon
- en gullig näsa
- en hejare på Ruzzle
- charmig
- utstrålning
- stark
- viljestark
- en inspirationskälla
- andra att le
- andra att känna sig omtyckta
- omtyckt
- andra att växa
- glad
- lösningsfokuserad
- gjort denna lista alldeles själv <3
puh!
Nu ler jag ett stort brett leende och känner mig enormt varm inombords. Känner mig lite rörd att jag skrivit allt detta för att jag tycker det, för att jag ser mig så.
Känner att jag kommit så otroligt långt när det gäller att arbeta med min syn på mig själv. Jag är stolt över mig själv!
Trött i huvudet och vissa delar av kroppen
Har försökt få struktur på mitt arbete. Lyckas lite för att sedan känna av hjärtklappning. Blir lite rädd och väljer att koppla bort och vila. Vill mer än kroppen orkar!
Gjort en lång lista på saker som måste göras och hoppas på hjälp av chefen i morgon att prioritera rätt. Just nu skrapar jag lite här och där och ingenting blir egentligen gjort.
TENS
Varit nere på EPM för att prova ut TENS-apparat. Det är en otroligt, underbar makanick som ger elektriska impulser. Fick prova några olika program och sedan bestämde vi att de skulle beställa en apparat till mig så jag kan använda hemma och på jobbet.
Om jag förstod allt rätt (mycket information och jag tappar ju koncentration/minne när det blir för mycket) så får jag låna den i ca 6 månader för att sedan bli erbjudan att köpa ut den eller lämna tillbaka den. Ska ner nästa vecka och få min alldeles egna. <3
Ska bli så otroligt skönt att kunna ge smärtlindring för nacke, axlar och huvudet.
Nu lite vila och sedan ska jag till gymmet för att träna. Nästan en vecka sedan och jag har saknat det.
De är fantastiska!
På mitt jobb (bästa platsen som finns) har vi varje måndag APT. Då träffas hela personalen och så har chefen möte med oss om allt mellan himmel och jord. En punkt är alltid att han läser upp lappar som lagts i boost-lådan som finns utanför hans kontor. Där lägger man lappar till personer som man vill ge en boost för ngt de gjort bra mm. Eftersom jag själv har min egoboost-läxa så tycker jag att detta är ett bra sätt att lyfta det positiva!
Jag kommer inte att vara med i morgon på mötet eftersom jag ska ner till EPM och pröva ut min TENS-apparat så här kommer min boost till:
Alla fantastiska kollegor på Önstaskolan
Tack för Er omtanke, alla positiva ord och allt stöd.
Ni får mig att växa och våga tro på mig själv som lärare.
Jag saknar dem varje dag när jag inte är där och jag längtar efter den dagen när jag ska kunna vara där på 100% igen. Det är mitt mål och jag ska dit! Jag vill dit och ingenting ska vara ett för svårt hinder för att nå dit!
Ny dag med nya möjligheter att lära sig något nytt!
Tut tut
Mess är alltid trevliga att få.
Är jävligt starkare än förbaskat?
Lite lullig och det kan ju vara fint
Vilken dag
Gårdagen började lite segt. Kroppen var bättre men jag valde att skippa gymmet för att låta den vila lite extra. Vilket resulterade i lite mer huvudvärk. Men i bland är det att välja på pest eller kolera.
Åkte ner på stan och klippte mig och sedan träffade jag M och vi lunchade. Pratade en massa strunt, skrattade och jag fick några "fjortisattacker". Fast M's snygga "jag gömmer mig i trappen" hade lite fjortisvarning om jag får säga vad jag tycker.
Shoppade lite kläder och kom i ytterligare en storlek mindre. Nu har jag lika små kläder som jag hade när jag var runt 20 år. Det var en häftig känsla. Eftersom jag har rätt breda höfter så kommer jag inte att komma ner mer i storlek men jag kan ju fortfarande få mindre omfång på andra ställen.
Provade ett par stövlar som jag suktat efter men kunde inte ha dem för att mina vader är för tjocka (muskler enligt M) så det var lite sorgligt. Men men.......
Fortsatte kvällen på shoppingcentrumet Erikslund och handlade lite mer.....för att sedan äta middag (pizza). Tog med mig halva hem eftersom jag inte orkade.
Lite fredagsmys med chips och läsk. Fast igår tyckte jag inte att det smakade. hum.....
Summa dagen: Mycket lyckad och med många skratt och leenden.
Han fattas mig
Kände ngt konstigt i kroppen i dag och nu har jag kommit på varför.
Det är min morfars födelsedag i dag. Det är 3 år sedan jag såg honom för sista gången i mitt liv.
Han fattas mig!
När jag skriver detta rinner tårarna ner för mina kinder. Jag gråter så fort jag tänker på honom. Jag gråter för att jag saknar honom.
Älskade morfar var du nu finns. Jag saknar dig så oerhört mycket! Jag önskar att du kunna vara hos mig igen. Du fattas mig! Det är ett hål i mitt hjärta som inte kan fyllas med någon annan.
Jag vill bara kunna backa tiden 3 år så jag kan få krama honom igen. Lyssna på hans berättelser, fråga honom om saker och bara ha honom i min närhet.
Nej jag tvivlar inte
Har en hel massa tankar i huvudet just nu. Det är inga tvivel utan det är realistiska saker.
Jag funderar mycket på mitt jobb. Jag trivs så otroligt bra där. Det gör så otroligt ont i mig när jag inte klarar av att vara där. Jag saknar mina elever och mina kollegor. Men just nu så fixar jag inte stressen, jag får inte ordning på saker, jag känner mig otroligt vilsen.
Jag, som var den strukturerade personen som klarade av att ha 1000 bollar i luften, som var pigg och energirik, som organiserade, hittade på nya saker och som älskade att utvecklas, har nu blivit en grå liten mus som mer och mer kryper in i sitt hörn och känner sig trängd och stressad av att allt.
Jag hatar dem som fick mig att tvivla på mig själv. Jag hatar att en chef kan få göra så. Jag hatar de fega som inte vågade ta sitt ansvar.
Tänk om jag aldrig mer kommer finna en ro i mitt yrke. Tänk om jag aldrig mer kommer att känna att jag är en bra lärare. Tänk om jag aldrig kommer tillbaka.
Det sista är det som skrämmer mig mest just nu. Jag är skiträdd att jag inte ska fixa att komma tillbaka på 100%. Jag vet att min chef tror på mig, jag vet att mina kollegor gör det också. Men varför kan man inte bara göra en omstart av kroppen, nollställa den och börja om på nytt. Jag vill så mycket och ibland är det det som gör att jag gör för mycket och inte känner efter tillräckligt.
Jag vill inget hellre än att komma tillbaka till mitt jobb!
Sedan är det min syn på mig själv.
Den har blivit så enormt mycket bättre. Jag kan ju faktiskt säga att jag tycker om mig själv delvis. Jag känner att personer i min närhet tycker om mig. Ser på mig och ler och jag vet!
I bland finns det inget att berätta
Att pressa fram inlägg är inget som ligger för mig.
dagen har spenderats i sängen mest sovande, en del vaken tid. Tog mig upp och in i duschen för att få värme i massor. Det funkade, värken släppte en del och jag somnade.
Nu känner jag mig lite lagom öm, ingen direkt smärta.
Vet inte om det kan vara en reaktion från rehab igår eller om det är taskiga blodvärden eller om det bara är så att kroppen har sjukt ont. Allt behöver ju inte ha en direkt orsak eller förklaring.
Men jag mår bra i sinnet och själen. Ler och känner mig tillfreds med mig själv.
1 kilo minus
Kapitulera för smärtan
I dag skriker min kropp på mig. Jag har smärta från huvudet ner i benen och ut i armarna. Så i dag kapitulerade jag för smärtan och låter kroppen vila ordentligt. Inget jobb, ingen träning. Bara värme, vila, värme.
Men jag har ett positivt flow i kroppen så jag känner mig inte deppig eller på något sätt nedstämd. Lite bomull i huvudet dock eftersom det trycker och spänner och värker.
Keep up the good work
I feel the heat, it's burning inside and out
You make me feel strong
Nu jäklar i havet
Tog ett kort i morse på en ngt trött Kim. La ut det på FB.
Nu har jag tittat på kortet ett par ggr och jag ser något som jag inte sett. Jag ser ett par ögonon som har en glöd och en värme. Jag tyckte om att titta på dem och jag kände att jag borde se mig själv i ögonen oftare.
Sedan slog det mig att jag alltid har gillat min näsa. Den är liten och söt.
I övrigt tycker jag inte om att bli kallad "gullig" eller "söt". Det är "lilla flickan" "klapp på axeln"-varning på dessa ord och de gör mig nertryckt. Men min näsa är lite, söt och förbaskat gullig.
Sedan har jag ju, som jag skrivit tidigare, börjat att se positiva förändringar på kroppen. Vaderna är ju helt klart värda att visa fast jag är lite oroad av att de känns som de blir vätskefyllda när jag tränar hårt. Det är säkert det där äckel-päcklet till kortison som spökar. Verkar som jag har ett ton på lager.
Armarna är okej, vet inte om jag vill att de ska bli mer musklade eller om jag är nöjd. Fast lite fastare ska de bli. Nackdelen, som jag minns från jag var riktigt tränad pga all mockning i stallet, är att jag har svårt att få plats i t-shirts och tröjor när axlarna blir biffiga. Har lätt för att bygga muskler där och jag känner redan nu att vissa kläder är trånga där. Men det finns ju linnen.
Kan inte tro att det är jag som skriver detta men det är det. I egen hög (asg) person.
Himla ont i huvudet i dag, men en känning i magen men med värme och hopp i hjärtat!
Jag ska stoppa tillbaka hjärtat, där det fyller nån funktion!
Jag ler, jag lever och jag är värd det!
Det får mig att le
Den doften
Vilken dag
Dagen började med en långdragen (4h) kamp med måendet.
Somnade
Underbara kollegor fick mig att må bättre.
Avslutade dagen på jobbet med ytterligare en down
Sedan fick jag ett mess som fick mig att komma ut ur bubblan.
Efter 5km lite löpning mera powerwalk så känns det så mycket bättre. Fick ord på lite men framförallt fick jag fokus på mitt positiva jag och så trevligt sällskap som fick mig att utmana mig själv lite när det gäller löpningen.
Första pausen trodde jag att jag skulle sluta andas. Så tungt och jag kände mig så dum. Men kan inte mer än göra mitt bästa. Gick lite och sedan ville jag springa lite igen. Många tankar om att ge upp men jag kämpade på. När jag sedan kände att jag höll på att spy och tanken "ska jag stanna eller spy på hans skor" kom upp i huvudet var det bara att stanna.
Men jag är nöjd och det var härligt att få lite utmaning och ha någon mycket bättre bredvid sig som fick mig att inte ge upp i första taget eller andra taget.
Skit kväll, kräknatt
Åter igen ner på botten och jag vet att det är för att jag inte orkar prata om vissa saker just nu. Det får mig att trycka undan personer i min omgivning och så gråter jag för jag vet att jag ha massor som behöver sägas.
Jag vill inte såra någon eller göra någon ledsen då är det bättre att jag mår som en unken disktrasa
: )
För mycket av det goda
kan vara alldeles
UNDERBART!
Beröm!
Jag blir så otroligt glad när jag får beröm. I dag kom sjukgymnasten fram till mig när jag gymmade och sa att det såg bra ut och att hon blir så glad när hon ser mig där.
Jag är ett exempel på att det går att lära om. Från att ha hatat att styrketräna och se mig själv göra det till att stå och se rakt in i spegeln och pressa mig själv till max.
Ökade vikter i dag på vissa övningar och tjoho vad det tog.
Nu dusch och sedan liniment och vila!
Nu är det nära.....och det skrämmer
På onsdag kör rehabiliteringen igång och jag börjar känna det i magen. Lika glad som jag är för att den äntligen ska börja är jag nervös i magen. Känner att hela kroppen spänner sig och att värken har tilltagit.
Ska i väg till gymmet i dag och hoppas på att det lite lossnar men jag vill inte tro för mycket. Det är jobbigt att bli besviken.
Har fått kallelse för att prova ut TENS-apparat nu och det känns otroligt skönt. Ska bli underbart att kunna smärtlindra själv med hjälp av den. Hoppas på att kunna få en tid i nästa vecka då tiden som jag fick inte passade alls. Måste komma ihåg att ringa dem. (Minnet är helt borta nu och det är sjukt frustrerande)
